Riksdagsval 2018
Riksdagsvalet 2018 närmar sig med stora steg! Precis som tidigare äger riksdagsvalet 2018 rum en söndag. För enligt bokens alla regler hålls riksdagsval vart fjärde år den andra söndagen i september. I vårt riksdagsval får medborgarna tillsammans gå till vallokalerna för att välja vilket parti, eller vilka personer, som ska representera deras och i slutändan folkets röst i riksdagen. Riksdagsval är viktigt för demokratin i vårt samhälle och varje röst är viktig och räknas.
Inte nog med att det är riksdagsval den 9 september 2018 - det är även val till landsting och kommuner! Alla som har fyllt 18 år och därmed är myndiga har rätt att rösta i vårt riksdagsval och så även när det rör kommuner och landsting. I vårt riksdagsval ska hela 349 platser tilldelas. Platserna fördelas till partierna baserat på hur många röster partiet i fråga har fått. I vårt riksdagsval finns en tumregel att ett parti måste erhålla minst 4% av rösterna i riksdagsvalet för att komma in i riksdagen.
Under hela dagen den 9 september kan du gå till utvalda vallokaler i just din kommun för att delta i röstandet i vårt riksdagsval. Det är först när vallokalerna stänger för dagen som räknandet av röster påbörjas. Hur folket röstade i vårt riksdagsval presenteras sedan under valvakorna samt i tv, radio och andra sociala plattformar. Följande vecka efter vårt riksdagsval görs även en röstsammanräkning av länsstyrelserna. Röstsammanräknigen som baseras på folkets röster i vårt riksdagsval är en offentlig handling som allmänheten får ta del av.
Vem kan bli riksdagsledamot i vårt riksdagsval?
För att bli riksdagsledamot måste man ha rösträtt i vårt riksdagsval samt vara nominerad direkt utav ett politiskt parti. Som ledamot kan man i vårt riksdagsval företräda en annan valkrets än den man är bosatt i. Till en början fördelar man rösterna i vårt riksdagsval mellan partierna. Därefter tilldelas kandidaterna i berörd valkrets. I Sverige har vi i samband med vårt riksdagsval 29 stycken valkretsar runt om i Sverige. Länsindelningen styr valkretsarna i stort sätt, bortsett från Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län som består av flera valkretsar under vårt riksdagsval på grund av större befolkning. Inför vårt riksdagsval väljs det sedan ut i snitt 10-12 st riksdagsledamöter. När vi sedan går upp för riksdagsval blir skillnanderna mellan de olika valkretsarna stora. I Stockholm utsågs xempelvis 39 ledamöter (detta i samband med valet 2014, siffrorna kan komma att ändras i riksdagsval 2018) medan man på Gotland endast utsåg två stycken ledamöter.
Extra riksdagsval?
Vad är ett extra riksdagsval och hur går det till? Varför behövs ibland extra riksdagsval? Ett extra riksdagsval är när regeringen beslutar om att ett extra val måste göras mellan två ordinära riksdagsval (det vill säga de som hålls den andra söndagen i september vart fjärde år). Om riksdagen väljer att ha ett extra riksdagsval måste detta val genomföras inom en tremånadersperiod efter att beslutet fattats. En övergångsregering får aldrig fatta beslut om ett extrainsatt riksdagsval. En övergångsregering är en regering som i praktiken egentligen har avgått men som fortsätter arbetet i riksdagen tills dess att man, ibland genom riksdagsval, utsett en ny regering. Så varför behöver man ibland genomföra ett extra riksdagsval? Jo, om den aktuella riksdagen kommer fram till att det saknas förtroende för vår främsta makthavare, statsministern (en så kallad misstroendeförklaring), kan regeringen utlysa ett extra riksdagsval eller avgå. Ett nytt riksdagsval, alltså ett extra val, kan även bli aktuellt om riksdagen fyra gånger nekar sig talmannens förslag av en ny statsminister i samband med riksdagsval.
Viktigt att känna till är dock att ett extra val aldrig ersätter ett ordinarie riksdagsval. Om ett extra val ska utlysas kan det som tidigast ske tre månader efter att den nya riksdagen för första gången samlats tillsammans. Det finns ett så kallat specialfall för extra riksdagsval. Detta specialfall träder i kraft om talmannen i fråga misslyckas med att få sitt förslag på en ny statsminister godkänt. Den som bestämmer eventuell ny valdag är talmannen, men denna måste först samråda med Valmyndigheten. På begäran av riksdagen kan sedan talmannen besluta att avbryta allt eventuellt arbete som riksdagen sysslar med tills dess att den nyvalda riksdagen samlats efter att ha blivit utsedda i ett extra riksdagsval.
Extra riksdagsval ovanligt i Sverige
Dock är dessa extra riksdagsval mycket ovanliga i Sverige. Vi har haft demokrati sedan tidigt 1900-tal och endast en (!) gång har ett extra riksdagsval genomförts. Detta berodde på att det i riksdagsvalet 1958 blev jämnt mellan blocken. Till en början gick det socialistiska blocket framåt och fick 116 mandat i förhållande till de blågröna som fick 115. Senare visade det sig att en av de socialdemokratiska ledamöterna var talman och saknade rösträtt. Detta innebar att man drog bort ett mandat från det socialistiska blocket i riksdagsvalet vilket gjorde att det blev 115-115 i mandatfördelningen. I och med detta beslutade den dåvarande statsministern Erlander att regeringen inte skulle lägga fram någon proposition förrän till våren 1959. I detta riksdagsval var den absolut största frågan den allmänna tilläggspensionen.
